Vad innebär svenskt krypto för framtidens förmåga?

I samtalet lyftes frågan varför kryptografi är en så central del av svensk försvarsförmåga. Kryptografi utgör grunden för säker kommunikation och förtroendet till information, bland annat genom digitala signaturer och autentisering, vilket gör det möjligt att vara säker på att informationen inte manipulerats och att dess ursprung kan verifieras.

Om vikten av nationell kontroll säger Jens Bohlin:
"I alla situationer när vi behöver kunna säkerställa att vi har egen svensk rådighet för de system och nycklar som skyddar oss mot utländska antagonistiska hot. Saknar vi en egen förmåga behöver vi förlita oss på andra länder. Det kan innebära att vi inte får system som är anpassade efter våra krav och förutsättningar, att de inte håller den säkerhet och kvalitet vi förväntar oss, att de inte är tillgängliga när vi behöver dem och i värsta fall innehåller bakdörrar som gör hela systemen verkningslösa."

Samtalet berörde även hotet från kvantdatorer, som kan påverka alla moderna kryptosystem som ännu inte uppdaterats med kvantsäkra algoritmer. Jens förklarade att hotet är tillräckligt verkligt för att Sverige behöver vidta åtgärder. Alla säkra kryptografiska funktioner som Försvarsmakten granskat och godkänt är redan kvantdatorsäkra, men många kommersiella lösningar är fortfarande inte uppdaterade. Organisationer måste inventera sina system och säkerställa att leverantörer har en plan för när och hur uppsäkringen ska ske.

Avslutningsvis gav Jens sina råd till beslutsfattare för de närmaste 3-5 åren: Sverige behöver bestämma konkreta mål för vilken kryptoförmåga och position landet ska ha, vilka delar man ska klara själv och vilka som kan hanteras internationellt, hur stort beroende som kan accepteras i försörjningskedjor, samt ta fram en strategi för att nå målen och säkra resurser och långsiktig kontinuitet.