Sverige och kryptologi

Få vet att världens första mekaniska kryptoapparat var svensk. År 1786 presenterade friherren Fredrik Gripenstierna uppfinningen för Gustav III. Det hemliga meddelandet ställdes in i klartext på ena sidan, medan den krypterade texten syntes på andra sidan där den skrevs ner av en sekreterare, som aldrig såg det ursprungliga meddelandets innehåll. 

Maskinen hade dessutom ett mekaniskt lås som förhindrade obehörig insyn i kryptofunktionerna. Prototypen tillverkades aldrig i fler exemplar och är idag försvunnen, men handlingarna om uppfinningen finns bevarade i Riksarkivet.

Kryptologi under andra världskriget

Under andra världskriget ställdes Sverige inför ett av sina mest kritiska kryptologiska prov. Tyskarna använde en apparat kallad Geheimschreiber, eller G-skrivaren, för krypterad kommunikation mellan sina ockuperade territorier i Norge och Danmark. Meddelandena skickades via det svenska telenätet, vilket utan tyskarnas vetskap gav Sverige tillgång till trafiken. Apparaterna som användes för att läsa av den krypterade trafiken kallades i dagligt tal för appar, en förkortning av apparat snarare än den moderna betydelsen av ordet. En liten språklig kuriositet som säger något om tidens anda.

Det var matematikern Arne Beurling som lyckades forcera krypteringen och göra trafiken läsbar för svenska analytiker. Arbetet skedde under stor sekretess och innebar att Sverige under en period kunde läsa tysk militär kommunikation i klartext. 

Men förmågan skapade också ett etiskt dilemma. När man fick kännedom om vad som skulle inträffa uppstod frågan om man kunde agera på informationen, eller om det riskerade att avslöja att krypteringen var bruten och därmed förlora hela förmågan. Lösningen blev att skapa alternativa förklaringar till hur informationen hade erhållits, till exempel att flygplan hade observerat rörelser som motiverade åtgärden.

– Det var en ständig balansgång. Om man agerade för tydligt på informationen riskerade man att motparten förstod att deras krypto var knäckt och bytte system, säger Jens Bohlin, VD på Tutus.

Det underrättelsearbete som byggdes upp under denna period lade grunden till det som idag är FRA, Försvarets radioanstalt.

En betrodd kryptonation inom EU

En av förklaringarna till Sveriges starka position inom kryptologi är det långvariga samarbetet mellan staten, akademin och industrin. Det är en modell som har gjort det möjligt att kombinera teoretisk spetskompetens med praktisk tillämpning och statliga krav.

Idag är Sverige ett av fem länder inom EU som ingår i AQUA, Appropriately Qualified Authority, ett organ för andrapartsgranskning av kryptoprodukter inom EU. De övriga länderna är Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Italien.

Innebörden är konkret: om ett land vill få en kryptoprodukt godkänd för att skydda EU-klassificerad information krävs både ett nationellt godkännande från en medlemsstat samt att ett av AQUA-länderna måste göra en oberoende andrapartsgranskning. Att Sverige ingår i denna grupp är ett kvitto på det förtroende och den kompetens som byggts upp under lång tid.

– Det är lite av en fjäder i hatten för Sverige, säger Jens.

Det syns också i resultaten. Flera svenska företag har idag produkter godkända för att skydda EU-klassificerad information, något som kräver både hög teknisk kvalitet och ett etablerat förtroende hos granskande myndigheter.

Nato och kvantsäkra algoritmer

Med Sveriges inträde i Nato har ambitionerna höjts ytterligare. Det finns en uttalad vilja att Sverige ska kunna leverera kryptolösningar även för användning av andra Nato-länder.

Samtidigt fortsätter Sverige att bygga kompetens vid den akademiska fronten. I samarbete mellan akademin och försvaret bedrivs idag forskning inom kvantsäkra kryptoalgoritmer, ett område som handlar om att förbereda kryptosystemen för en framtid där kvantdatorer kan hota dagens kryptering. Det är ett område i snabb utveckling, och Sverige är med i täten.

Från Gustav III:s kryptoapparat på 1700-talet till kvantsäkra algoritmer på 2000-talet har Sverige konsekvent varit med i framkanten av kryptologins utveckling. I en tid där hoten mot digital kommunikation blir alltmer avancerade är den kryptologiska förmågan viktigare än någonsin. Med en fot i EU, en i Nato och en stark akademisk tradition har Sverige goda förutsättningar att fortsätta spela en central roll i arbetet med att skydda information, nationellt såväl som internationellt.

Om Tutus 

Tutus är ett svenskt cybersäkerhetsföretag som erbjuder helhetslösningar inom informations- och nätverkssäkerhet, med särskilt fokus på kryptering och säker kommunikation. Sedan 1992 har vi utvecklat avancerade lösningar för samhällsviktiga verksamheter med höga säkerhetskrav – med produkter godkända för hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information upp till Begränsat hemlig på nationell nivå samt EU Restricted och Nato Restricted.